Jag gör det hela tiden.. Pratar alldeles för mycket..
Eller kanske inte för mycket alltid men ofta utan att reflektera över hur folk kan tolka det jag säger..
Ett positivt sätt att se på det hela är att säga att jag är kvicktänkt( tack mamma..;) ).
Men jag är också ganska bra på att få andra människor att prata..eller rättare sagt på att ställa frågor. Ett av mina största intressen är människor har jag kommit på. Jag tycker det är riktigt roligt att höra om människor liv. Vad de tänker på , vad de har varit med om, hur de ser på livet etc. Med tanke på det känns det ju som att jag har gjort ett bra utbildningsval=)
Men åter till pratandet.. Det är ett gissel ibland. Jag säger ofta vad jag tänker högt.. Problemet är att andra människor ofta har tänkt innan också..( vilket är en gåva!!) För det som händer när man tänker är ju att man kommer fram till att man kan ändra sig, att det inte alls behöver vara så relevant för sammanhanget, att det helt enkelt låter väldigt dumt. Men jag säger glatt högt vad jag tänker och så tror folk att det är min ståndpunkt men sen i nästa mening säger jag emot mig själv. hmm..det blir ju kanske inte alltid så trovärdigt.
Nu är det väl kanske inte så allvarligt som det låter. Jag menar faktiskt ofta det jag säger-jag är ju som sagt kvicktänkt..hehe..så jag behöver inte tänka så länge för att komma fram till vad jag tänker egentligen. Och de som känner mig har nog kommit fram till hur man bör tolka mina utsagor..;)
"Tala är silver men tiga är guld"(Bibeln)
Det ligger något i det citatet.. Och Ms familj verkar ha förstått sig på den biten lite mer än just min famlij så jag ser och lär..
på återseende!! / Bepp
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar