Vi lider av hungersbrist i västvärlden.. Bokstavligen. Vi tror antingen att vi dör om vi är hungriga en stund eller så har vi fått för oss att det är nått fint.. att vara hungrig lite..
Men även om jag skulle kunna ägna mig åt att skriva om riktig hungersnöd ska jag denna gång fokusera på en annan typ av hungersbrist...
Vi har allt det vi behöver och lite till...är det nått vi vill ha, köper vi det. När man ska gå på fest hos någon över 30 blir ofta frågan....vad köper man till nån som redan har allt? eller så är man rädd att köpa fel för att personen kan ju bara köpa det hen själv vill... Och ibland har till och med personen sagt att den inte vill ha presenter.. men då köper man ändå presenter. Sånt gör mig galen.. men det kan också vara för att jag själv inte är en presentperson. Och de gånger jag vill ha presenter, säger jag inte att jag inte vill ha dem...
Jag hör ganska ofta hur människor önskar sig saker annorlunda.. Önskar att de kunde vara hemma längre med barnen, önskar att de kunde resa oftare...
Jag tror att vi skapar oss våra egna Måsten...
- jag måste köpa en ny dator..
- vi måste byta tapeter..
- vi måste ha en till bil..
- vi måste jobba heltid..
Jag tror det är viktigt att påminna sig om att det är prioriteringar. Vi valde att första året av barnens liv leva mest på en lön och ta ut väldigt lite föräldrapenning. Vilket gett oss möjligheten att vara hemma lite längre med dem... det har dock inskränkt utrymmet för andra saker under den här tiden.. men det är ändå inte måsten.
Jag vet att det är en lyx.. att kunna prioritera på det här sättet...och jag vet att jag kanske blir lite generaliserande. Jag vet att det finns dem även här i Sverige som faktiskt MÅSTE prioritera på andra sätt och det är inte dem jag vänder mig till. Utan den andra skaran... som har tappat bort nånstans att det faktiskt finns ett val att leva annorlunda. Även om inte vårt samhälle alltid premierar det eller framhäver det...så är det ett val.
Jag tror det är viktigt att sätta sig ner ibland och fundera över vad det är som driver mig.. och vem som skapar mina måsten...
Frid!! // Bepp
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar