Nu sitter jag här som en gift kvinna. Känns så naturligt men ändå så ovant.. Livet är på ett sätt detsamma men har ändå tagit en helt ny riktning. Vår stora dag blev bättre än vi någonsin kunde ha föreställt oss! Tacksamhetskänslan överväldigar oss hela tiden.
För att något nytt ska ta vid måste något annat dö bort. Kollektivlivet är något jag saknar. Jag skulle aldrig byta ut det jag har nu..men jag saknar det ändå..
Vår nya idol är Robert Aschberg. Vi har snöat in lite (10 avsnitt/vecka) på Grannfejden och tycker att han gör sig utmärkt i programmet. Problemlösning med konkret hand.. Vi tycker att Robban (som vi kallar honom i dagligt tal) har funnit sin plats.
Apropå att finna sin plats var den någon som verkligen misstog sig och har förflyttat Ms telefon ur hans jackficka till en plats vi inte kan hitta den. Personen ifråga måste ju varit väldigt förvirrad för telefonen va ju Ms. Hade vederbörande vetat om detta hade denne säkert inte flyttat på telefonen utan att fråga först..
nu ska jag väcka min make som tagit sin dagliga eftermiddagslur.. (nej han är inte pensionär..;) )
Frid // Bepp
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar