i väntans tider...

Idag är det en månad kvar tills jag vaknar upp som hustru. Spännande... Förväntan för det okända är spännande...

Mitt i all den här väntan ska man tänka.. Exempelvis på vad man ska rösta på. jag trodde att jag hade en bra tanke.. Men sen började jag mig sätta mig in i det.. och då undrar jag plötsligt om jag kanske borde starta mig ett eget parti. Grejen är att mitt problem är inte parti...utan hela blockgrejen. Jag väljer mellan blocken. Rent egoistiskt kunde det varit lätt.. Fast det beror på om jag vill rösta ur yrkesmässig vinkel eller personlig.. Och som en hjärtefråga jag har som inte handlar om mig själv utan de marginaliserade grupperna i samhället. Det gör det hela lite mer komplicerat.. Vi får väl se vems sida dragkampen är på söndag...

Ok, jag gillar att ha mycket att göra. Men himmel... Just när inte hjärnan längre kan fokusera är det dags att ta en paus. Så det ska vi göra ikväll jag och M. Ta en paus. Umgås..utan att planera eller flytta eller handla eller plugga eller rädda världen...;)

På tal om något annat. Jag har en obotlig tro på att människor kan förändras!!! Kanske främst för att jag har en obotlig tro på Jesus som en älskande Gud som kan hjälpa oss. Däremot undrar jag ibland.. Vissa människor verkar liksom inte förstå hur mycket lidande deras agerande kan skapa. Det gör mig arg, förbannad och ledsen..och jag kan inte göra ett skit åt det. Samtidigt..finns ett hopp...som jag aldrig vill ska försvinna...att det visst går...och jag har sett det förut. Däremot undrar man hur lång tid det ska behöva ta...

Till sist skulle jag villa ge en liten hyllning till min extralillasyster H. Är så glad att hon finns i mitt liv! Hon är en beundrandsvärd ung kvinna!

Simma lugnt!// Beppan