Idag var andra dagen i rad som jag stod och hängde på låset för att komma in i biblioteket. Mycket komiskt.. Igår öppnade biblan kl 12 så då va det inte så konstigt men i morse var jag utanför biblan 07.59 och jag var inte ensam. Där utanför stod folk och tryckte och när dörrarna väl öppnades så rusade folk in som om det va rea på ullared. Jag fick iallafall tag i både de böcker jag ville ha och ett grupprum-nöjd! Denna händelse fick mig att minnas när jag gick på gymnasiet och vi hade åkt runt hela natten och lussat för våra lärare. Fram på morgonen kände vi att det var dags för lite frukost och åkte till Konsum i Å. Kl var då innan 8 och då stod vi där och hängde på låset- tillsammans med ett gäng glada pensionärer som pallrat sig upp på morgonen för att hinna först till Konsum..??
För övrigt skriver jag en grymt svår hemtenta och förutom att jag har sjukt mycket att tänka på och klura kring den går min hjärna på högvarv kring saker som jag kanske aldrig kommer att få ett svar på. Det händer med jämna mellanrum att tankarna tar fasta på en fundering och sen kör den ett antal varv för att sedan antingen komma fram till att jag aldrig kommer att komma fram till något..eller helt enkelt att jag har fel..eller rätt..
Avståndet mellan hjärna och hjärta ses ibland som ett av de längsta avstånden.. Var på en man och kvinnodag i lördags och lyssande på seminarium om självkänsla. Hur ser Gud på mig? Hur ser jag på Gud? Och hur ser jag på mig själv? En mening som jag tog fasta på är den gyllene regeln i omvänd ordning. Många gånger vill jag behandla andra väl men ofta är jag inte lika snäll mot mig själv. Behandla mig själv som jag behandlar andra.. Jag håller sällan andra fast vid ett litet misstag som de gjort..men mig själv kan jag ibland vara väldigt hård mot. Jag skall vara någon slags supermänniska..
Kanske finns det någon som känner igen sig..
nu ska jag dyka ner i vetenskapsteorin igen..
Må väl! // Bepp
Tack för att Du delar med Dig av Din överaktiva hjärna! Inger
SvaraRadera